måndag 20 september 2010

"Vi är inga fripassagerare!"




Heja Niklas, heja heja!

Läser ett gammalt inlägg på DN av Niklas Rådström.
"Kulturen betraktas i dag som en bland många passagerare på samhällsskutan. Av väldigt många debattörer ses den dessutom som en fripassagerare som lyckats erövra en hyttavdelning i första klass. Detta är naturligtvis inte bara felaktigt utan även feltänkt. I varje civilisation och samhällsbygge har kulturen haft navigatörens uppgift. I vår marknadsfundamentalistiska tid förefaller det som om redaren tror sig ha den uppgiften. Mitt tips är då att skutan går i kvav."
Han avslutade Sommar i P1 och om ni skyndar er kan ni lyssna i efterhand. Han talar om det enkla ämnet "Meningen med livet".

tisdag 7 september 2010

Att välja eller inte välja, det är frågan.




Då närmar sig valet igen. Har gjort ett flertal tester på webben och det är lika förvirrande varje gång. Tycker att politiken blir alltmer populistisk och speciellt i valtider.
Länken ovan kommer från Newsmill: "För mig var det, för det första, inte så dramatiskt att byta block. Blockpolitiken, som visserligen kan tyckas vara hård som cement i detta val, är knappast den mest intressanta spänningen eller vattendelaren i svensk politik. Som jag ser det är det betydligt större skillnad mellan modernister/humanister/pragmatiker å ena sidan och systemkramare/skattekvotsfetischister/slagordssluggerslängare å den andra än vad det är mellan höger och vänster. Det är viktigare att distingera mellan de som litar på väljarnas egen intelligens och de som tilltalar dem som om de vore barn som ska skrämmas med stora stygga vargen eller tandtroll."

"Jag är för min del övertygad om att den här gröna mitten kommer att växa framöver. Jag tror inte väljarna längre blir så upphetsade över om något är statligt eller privat, bara det fungerar bra för den människa som behöver det. Jag tror väljarna vill ha både jobb och välfärd, både arbetslinje och medmänsklighet, både politik och marknad, både offentlig kvalitetssäkring och belöning till de bästa, både ekonomisk utveckling och hållbarhet, både tillhörighet och individualism, både landsbygd och storstad, både hembygd och öppenhet mot globaliseringen."

"Kanske är det också för att jag blivit äldre som jag inte riktigt längre tror på de storstilade systemen som ska lösa våra bekymmer en gång för alla - utan mer att ett samhälles hälsa bestäms av hur väl individens engagemang - vems det än är och vilken form det än tar - tas tillvara, bekräftas och belönas. "

Jag har länge varit för ett avskaffande av monarkin men där har jag ändrat mig. Inte för att jag anser att kungen gör ett bra jobb utan för att alternativet med republik inte längre attraherar. I forntiden, då jag var ung enligt mina barn, fanns valkungadöme. Det avskaffade Gustav Wasa. När vi nu har "kastrerat" kungen och i stället infört parlamentarisk demokrati har vi kommit så nära ett valkungadöme som det går. Vi väljer en "Kung" å fyra år, om man säger, under förutsättning att han sköter sig vill säga. Så går mitt resonemang just nu och jag fundera på att ge "Kungen" och hans "skattmästare" min röst som ett kvitto på att han skött sig men moderaterna är starka, alltför starka kanske, så jag tenderar att luta mig mot den egentliga mitten då jag tror att de behövs i aliansernas tidevarv.

Sen får vi se, jag kan ju ändra mig...