onsdag 29 juni 2011

Monet?


Ett poem signerat Wiehe:

Den kloke blir tokig den tokige klok Den fege får plötsligt ett oanat mod
Det fula blir vackert Det vackra blir fult Och smärtan blir plötsligt så omättligt ljuv
Ingenting hjälper som kärleken Ingenting stjälper som kärleken Ingenting välter som kärleken Ingenting frälser som kärleken

Och inget kan göra den starke så svag Inget kan göra den sorgsne så glad Inget kan göra en mänska så fri Och ingenting skapar ett så´nt slaveri
Ingenting binder som kärleken Ingenting brinner som kärleken Dom rödaste kinder ger kärleken Inget försvinner som kärleken

Tvivlaren skänker den värme och hopp Den modlöse får den att aldrig ge opp Fast målet är fjärran och vägen är lång så finns ändå ingen som vill vända om
Ingenting lockar som kärleken Ingenting pockar som kärleken Ingenting chockar som kärleken Och ingenting knockar som kärleken

Kärleken kommer och kärleken går Några förlorar vad somliga får Kärleken skänker och kärleken tar Kärleken flyger och kommer tillbaks
Inget bedårar som kärleken Inget ger tårar som kärleken Ingenting sårar som kärleken och ingenting strålar som kärleken

Ingenting tindrar som kärleken Inget förblindar som kärleken Ingenting bevingar som kärleken Ingenting skimrar som kärleken

Dagens mening: Kärleken...

Härlig inställning!

När Anna Stella Dolores sprang en runda under trädgårdsslangens stråle skrek hon: "Jag vann!". Gillar den inställningen.

måndag 27 juni 2011

Rätt och fel.

Det är viktigt för oss att få rätt, varför skulle det annars heta "rättsväsendet". En stor del av vår tid går åt till att få rätt. Det ger oss nämligen kontroll och det gillar vi, eller hur? Det kan vara viktigt att få rätt fast man inte har rätt och omvänt, det är en sak att ha rätt och en annan sak att få rätt när vi pratar om rättsväsendet.

Förutsättningen för att lära nytt är att jag inser att jag kan ha fel och det kan skapa en känsla av att inte ha kontroll, men det öppnar upp, ger öppenhet att förstå det jag ännu inte begriper. Begriper ni? Anledningen till att lära nytt är att få en mer rätt uppfattning, för det är ju så viktigt att få rätt, då blir vi trygga, då har vi kontroll...
Nä, nu får någon komma hit med en gummiklubba snart så att hjärnan får vila.
Dagens mening: Det är inte lätt att få rätt!

söndag 19 juni 2011

Att sätta ord på saker och ting.

Vi fick några riktigt härliga dagar på vallen med Jögge som kursledare. På tre dagar försökte han trycka in i oss kunskaper som det tar en termin att få in i vanliga fall. Kompakt och helt underbart helt enkelt. Jag fick inspiration och lust och en hel del nya vänner, tror jag. Tack alla ni som kom.

onsdag 15 juni 2011

Kvällen före kvällen före...

Såhär i sista stund börjar jag tro att det kan bli bra. Fixat lyse i ladan och det beror på loppiskillen i Kråsen. Landets mest prisvärda loppis! Utan honom hade det inte blivit som det blivit med kursen och allt. Jag är nog hans meste kund, ingen annan frågar efter grejer som inte behöver elektricitet. Det finns ingen ström på vallen och närmaste stolpe ligger 5 km därifrån.
I morgon kommer Jögge (http://www.surolle.se/) och då ska allt vara klart. Spännande men oxå lite nervöst. Vet inte vilka förväntningar deltagarna har. Jag hoppas de gillar mitt koncept, det ska va enkelt.

måndag 13 juni 2011

Ordningen återställd.

Tänk vilken betydelse djur har för oss människor. Villkorslös kärlek, ett bekräftande mjau, en strykning mot mitt ben. Är det så enkelt?

Jag tror att det är så enkelt. Det är tanken som räknas, som man säger. Likaså när jag ger kärlek och omsorg till mitt kattskrälle så uppstår liksom aldrig tanken på vad det kostar. Vissa konventioner vi människor utvecklat har blivit så komplicerade och så kostsamma att de nästan får oss på knä. Presenter och tillställningar som kostar skjortan och saknar den äkta glädjen.

Vi behöver bekräftelse och jag tror att det är enkelt att ge den. Ett leende när vi möts, "jag har sett dig, du finns", en kram, en glass i sommarvärmen.
Min katt Thula har varit försvunnen i tio dagar men är nu återbördad och en bättre present kan man inte få.

fredag 10 juni 2011

Dagens mening.

Gav mig själv en present för några år sedan. En eka. Den är nästan klar och har varit det sen dess men jag tjärar den nästan varje år och det kanske är det som är meningen? Jag älskar nämligen tjärdoften, den är allt. Eller allt och allt, det låter lite överdrivet men om jag sjösätter ekan måste jag lägga ner mer jobb på den, höst och vår. Det slipper jag nu. Några små saker att färdigställa bara, sen är den klar för sjösättning. Dagens mening: Tjärdoft.

tisdag 7 juni 2011

tisdag 24 maj 2011

Små, små saker som...

Ganska fånigt hur känslorna spelar mig spratt. Små, små saker får mig glad eller motsatt effekt. En flugsnappare, tranans trumpetande eller lav på en kvist, javisst. En outtalad förväntan, en blick eller ett ord. Det går liksom inte att gå genom livet obesmittad. Jag vill i varje fall inte det. Det är lite som när diamanter slipas, en hel del som ska skavas bort liksom. Klart att det känns!

tisdag 17 maj 2011

Frida: Stipendiatutställningen

Idag vill jag bjuda på en utställning som jag missat. Sanningen är att de flesta utställningar missar man.


Frida: Stipendiatutställningen: "Våren 2010 skickade jag in en ansökan till ett hantverksstipendium vid Vindelns folkhöskola, och fick det! Under hela hösten fick jag fri..."

söndag 15 maj 2011

Talande bilder

Ibland vill man säga så mycket men orden blir bara så fjuttiga. Låter bilden tala i stället.

måndag 2 maj 2011

Usama Bin Laden, Fet-Mats och jag?

Vad har Usama, Fet-Mats och jag med varandra att göra? Bra fråga kan man tycka men såhär ligger det till:
Året var 1969 och jag var tolv år (mitt minne kan spela mig spratt ibland, ni får ha överseende med det) när min skolklass gjorde en studieresa till Dalarna. Vi besökte Nusnäs för att titta på keramik och vi kollade in när man täljde dalahästar. Höjdpunkten på resan var dock ett besök vid Falu koppargruva. Spännande och lite otäckt att åka ner i den mörka och fuktiga gruvan. Väl där nere fick vi historien tillrättalagd av en guide. Det mesta har jag glömt men en Saudiarabisk familj besökte gruvan samtidigt och det var inte varje dag jag såg något sådant där jag bodde. Det bestående minnet blev ändå historien om Fet-Mats (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fet-Mats).

Senare har jag fått veta att Usama besökte gruvan med sin familj när han var tolv år. Vi är lika gamla Usama och jag. Kan det ha varit honom jag mötte där nere i gruvan? Kanske... Undrar om han tog intryck av berättelsen om Fet-Mats? Några likheter har de i alla fall: båda har hållit sig gömda under marken under lång tid, båda har pga detta väckt en hel del uppståndelse, båda är nu historia och döda.

Hur hade världen sett ut om det skett ett ras den där gången vi besökte gruvan? Usama och jag hade aldrig fått veta men helt klart har Usama försökt påverka världen mer än jag och med facit i hand kan jag tycka att han varit framgångsrik på sitt sätt.
Dagens mening: Usama och jag!

Farmors stuga

Många minnen från denna plats där min famor bodde sista tiden. Stugan är mer känd som Lim-Johans stuga. Jag blev lämnad där när föräldrarna gjorde annat. Hon var snäll, hon var gammal med ett strävsamt liv bakom sig. Hon gjorde kvastar av björkris och jag fick vara med och rensa riset. Kall mjölk hade hon i en hink som var nersänkt i brunnen. Ovakåkersbröd, som hon bakade till affärerna, messmör och kall mjölk har sedan dess en speciell plats i mitt hjärta. Hon gick bort 1965 men har satt outplånliga spår i mig...

fredag 22 april 2011

Vårstädning

Det är någonting med påsken har jag förstått. Vet inte riktigt men det ser ut som om det är då de stora förändringarna kommer för mig. Pesach betyder "passera förbi" eller "gå förbi" och symboliserar uttåget ur Egypten. Då återstår bara ökenvandringen alltså...
Jag eldar det sista riset nu och när påsken är över är eldningen över. Röken ger skogen extraordinär stämning tycker jag. Vad tycker du?

torsdag 21 april 2011

Elden

Elden har ett starkt symbolvärde för mig. Den har följt människan så länge vi minns och det förhåller sig så att det fortfarande år 2011 är det vanligaste sättet att tillaga vår mat, över elden. Men elden symboliserar även förgängligheten, slutet på någonting. Såhär i vårtider brukar vi elda upp det skräp som kommer fram efter snösmältningen och när jag stirrar in i brasan kommer många tankar. Det gamla är förgånget och något nytt kan komma i stället. Svårt att ta in när man står där och blåstirrar i lågorna men livet har ju gett en del erfarenheter och numera vet jag - det kommer något nytt.