Våldtäkt!

Vad säger man när man inte har något att säga. Goddag yxskaft?
Vädret, Assange, bomben vid Stureplan, allt verkar redan avhandlat.
Lisa Magnusson skriver i sin krönika idag om att gå över gränsen och det verkar vara våldtäkt som är det heta heta just nu:"Att tiga är att undvika att göra den andra till psykopatmonstret, att undvika att situationen förvandlas till en uppenbar våldtäkt. Så glider upplevelserna i gråzonen tyst undan."
Nu ska vi prata om DET.
Vi får se hur många dagar detta ämne är hett på nätet.
Jag tycker om att nätet blivit allas möjlighet att tycka och tänka offentligt och jag tror att vi fortfarande är ovana att hantera det. Just nu tycker jag att vi springer omkring som en flock får utan herde, än hit, än dit bara vi får (märkte ni vitsen där?) tillhöra flocken.
Det är ensamt att vara ensam (vilka sanningar jag kommer på idag!) och ensamhet är inte samma sak som frihet...

Alarm mina vänner!!!

Min blogg hette tidigare "Se upp för Vargen" då jag retat upp mig på alla alarm i media och jag funderar som bäst på att ändra tillbaka namnet igen. Vad håller pressen på med? Tänker de göra SD till martyrer eller? Jag får väl sälla mig till alarmisterna idag och kanske skapa en facebookgrupp för något...kanske för björnarna. Ser ni björnskiten? Ser ni att det bara är lingon i den och inte ett enda blåbär? Det måste vara alla utländska bärplockare som tagit blåbären för dom. Stackars alla björnar

"Vi är inga fripassagerare!"

Heja Niklas, heja heja!

Läser ett gammalt inlägg på DN av Niklas Rådström.
"Kulturen betraktas i dag som en bland många passagerare på samhällsskutan. Av väldigt många debattörer ses den dessutom som en fripassagerare som lyckats erövra en hyttavdelning i första klass. Detta är naturligtvis inte bara felaktigt utan även feltänkt. I varje civilisation och samhällsbygge har kulturen haft navigatörens uppgift. I vår marknadsfundamentalistiska tid förefaller det som om redaren tror sig ha den uppgiften. Mitt tips är då att skutan går i kvav."
Han avslutade Sommar i P1 och om ni skyndar er kan ni lyssna i efterhand. Han talar om det enkla ämnet "Meningen med livet".

Att välja eller inte välja, det är frågan.

Då närmar sig valet igen. Har gjort ett flertal tester på webben och det är lika förvirrande varje gång. Tycker att politiken blir alltmer populistisk och speciellt i valtider.
Länken ovan kommer från Newsmill: "För mig var det, för det första, inte så dramatiskt att byta block. Blockpolitiken, som visserligen kan tyckas vara hård som cement i detta val, är knappast den mest intressanta spänningen eller vattendelaren i svensk politik. Som jag ser det är det betydligt större skillnad mellan modernister/humanister/pragmatiker å ena sidan och systemkramare/skattekvotsfetischister/slagordssluggerslängare å den andra än vad det är mellan höger och vänster. Det är viktigare att distingera mellan de som litar på väljarnas egen intelligens och de som tilltalar dem som om de vore barn som ska skrämmas med stora stygga vargen eller tandtroll."

"Jag är för min del övertygad om att den här gröna mitten kommer att växa framöver. Jag tror inte väljarna längre blir så upphetsade över om något är statligt eller privat, bara det fungerar bra för den människa som behöver det. Jag tror väljarna vill ha både jobb och välfärd, både arbetslinje och medmänsklighet, både politik och marknad, både offentlig kvalitetssäkring och belöning till de bästa, både ekonomisk utveckling och hållbarhet, både tillhörighet och individualism, både landsbygd och storstad, både hembygd och öppenhet mot globaliseringen."

"Kanske är det också för att jag blivit äldre som jag inte riktigt längre tror på de storstilade systemen som ska lösa våra bekymmer en gång för alla - utan mer att ett samhälles hälsa bestäms av hur väl individens engagemang - vems det än är och vilken form det än tar - tas tillvara, bekräftas och belönas. "

Jag har länge varit för ett avskaffande av monarkin men där har jag ändrat mig. Inte för att jag anser att kungen gör ett bra jobb utan för att alternativet med republik inte längre attraherar. I forntiden, då jag var ung enligt mina barn, fanns valkungadöme. Det avskaffade Gustav Wasa. När vi nu har "kastrerat" kungen och i stället infört parlamentarisk demokrati har vi kommit så nära ett valkungadöme som det går. Vi väljer en "Kung" å fyra år, om man säger, under förutsättning att han sköter sig vill säga. Så går mitt resonemang just nu och jag fundera på att ge "Kungen" och hans "skattmästare" min röst som ett kvitto på att han skött sig men moderaterna är starka, alltför starka kanske, så jag tenderar att luta mig mot den egentliga mitten då jag tror att de behövs i aliansernas tidevarv.

Sen får vi se, jag kan ju ändra mig...

En god morgon.

En tallrik fil, fäboknäcke och en morgonluft man bara drömt om. Några harungar tycker visst om att äta rödklöver och de verkar inte rädda för mig...


Stella har hittat sitt rätta element och fåglarna gjorde ju inte saken värre.

Hälge lever!

Det är sjätte gången han kommer och hälsar på nu, min kompis i skogen. Han har fått små horn men verkar lika kontaktsökande som tidigare. I fredags stod hans mor vid vändplanen med två färska, bruna kalvar. Livet går vidare...

Mammor kan vara grymma...

Kan du se älgkalven? Så här års stöter älgkon bort fjolårskalven för att ta hand om den eller de nya kalvarna. Det är lika varje år då dessa förvirrade tonåringar far runt i skogarna och beter sig som olyckliga, kontaktsökande existenser. Jag tycker synd om dem och de berör mig. Just denna fjolårskalv har jag stött på tre gånger på tre dagar och jag har talat till honom som om han förstod. Ibland tror jag det. Bland annat sa jag att jag tycker synd om honom och att jag kommer att beskydda honom om han håller sig nära mig... Han verkar förstå.

Döttrar och fäder.

När jag kom till jobbet i morse stod en vacker, vit ros i en vas. Meddelandet: "Grattis till körkortet. Nu är du så gott som vuxen! Anna Sara."
Det är min dotter det.

DEN DUBBLA MORALEN

Det är många diskussioner nu kring frågan om aktiv dödshjälp i samband med att Kim fått svar av socialstyrelsen i frågan om en patient inte vill ha en livsuppehållande behandling så skall läkaren respektera detta.

Det är inget konstigt med det egentligen i individualismens tidevarv. Det som blir konstigt är hur tydligt det blir att aktiv dödshjälp är något alla beslutande instanser är överens om att vi inte ska ha, samtidigt som vården dagligen, det vågar jag påstå, medvetet, aktivt om man så vill, påskyndar dödsförloppet för äldre människor eller åtminstone inte gör vad man kan för att uppehålla livet. Har egna erfarenheter här. Det förekommer att äldre svälts till döds med hänvisning till de egna valen, individens val ni vet.

Anna, som har en spännande blogg, försöker föra ett krig i den förvirrade debatten men hon får inte mycket medhåll då denna fråga berör ett område av existentialismen som vi valt att skuffa undan och hyscha om under lång tid, kanske all tid.

Vi är dömda till frihet, säger Sartre. Vi lever i en absurd värld, utan några inneboende normer och värderingar. Vi kan aldrig förlita oss på någon regelbok om hur vi ska handla, utan alla värden är mänskliga uppfinningar och därmed varken sanna eller eviga. Därför måste vi själv uppfinna vår moral och handla efter den. Varje situation vi befinner oss i är en ny situation och vi kan aldrig tillämpa samma moral på alla situationer.

En del av Heideggers filosofi rör sig kring ångesten och döden, vilka enligt honom, inte är psykologiska eller biologiska tillfälligheter utan nödvändiga element i tillvarons struktur. Basen i människans verkliga existens är ångest och död, de bägge betingar varandra. Den oegentliga existensen – estetens, studentens, politikerns, tidningsläsarens – innebär en flykt bort från den verkliga existensen, då man går in i en roll där dessa faktorer (ångest- och dödsupplevelsen) inte existerar. Om inte de starkaste känslorna får komma fram, så undviker man lyckan, lyckan kan endast existera då man känt djup sorg eller ångest tidigare.

Många ser existentialismen som ett utslag av den rotlöshet som fanns i Europa efter kriget. Människor hade förlorat alla sina värden och kunde inte finna någon tröst, de hade känt ångesten och levt i det absurda kriget. Därför drogs de till existentialismen. Men frågorna om rotlösheten, ångesten och ansvaret är ännu aktuella. Det finns därför mycket att hämta ur Sartre än idag.

Det blir förvirrat i debatten då vi i vår tid inte riktigt vet vilka värden som gäller idag. Jag påstår alltså att vi är förvirrade och översköljda av information, som vi älskar att få, men som vi inte riktigt lärt oss att hantera ännu.

Anna är modig tycker jag. Hennes texter vänder upp och ner på debatten och avslöjar vår förvirring. För det är hon värd alla vårens blommor.

”Sluta spela tv-spel”

Jag har inte många käpphästar men några. En är: om något inte fungerar, gör något annat. Om något fungerar gör mer av det.

Låter enkelt va? Idag kommer den väl till pass när Littorin dundrar ut sina lösningar på samhällsproblemen. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) vill öka trycket på unga som driver omkring utan att varken jobba eller plugga. Här skjuter man lika mycket fel som när man tror att arbetstillfällen blir fler om man ökar kraven på de arbetslösa.

I landet "over there" har man redan försökt med detta. Där är det hart när omöjligt att få hjälp med försörjningen av samhället och mitt påstående blir att just detta starkt bidrar till att USA ligger i topp vad gäller kriminalitet. Kan man inte försörja sig på det ena sättet, försörjer man sig på det andra sättet och jag vet inte vilket som blir billigast för samhället i längden.

Min lösning är att göra tvärtom. När samhället åtar sig att hjälpa till med försörjningen skulle man kunna tänka sig att det även innebär ett krav på exempelvis kommunen att skaffa sig insyn i personens liv. Så gör man när det gäller frågan om varför Jeppe super. Fråga vad det är som gör att personen inte fixar att skaffa jobb på egen hand och gå in med stöttning på vägen till egen försörjning. Jag pratar om sann omsorg här och ja, jag vet att det är en bristvara. Människor ställer sig sällan utanför samhällsgemenskapen frivilligt, det finns oftast en orsak till utanförskap. Eller har jag fel? Borde inte samhällsapparaten vara till för sina medborgare och inte tvärtom? Att soc utvecklas till något annat än en tillknäppt organisation som fylls av rädsla för de individer man är satt att hjälpa och där våld och hot blivit vardag? Jag bara frågar...

Vive la revolution!

Märkligt att det land som utmärkt sig mer än något annat för frihet, jämlikhet och broderskap nu är på väg att införa slöjförbud. I Frankrike har president Nicolas Sarkozy lagt fram ett förslag som innebär ett totalförbud mot heltäckande slöjor. Liknande funderingar finns i Danmark, Belgien och Holland.

Lagstiftning är ett populistiskt försök att möta opinionens krav på att stoppa spridningen av muslimsk fundamentalism i Europa. Att tillåta slöjorna kan också ses som att Europas demokratiska samhällen accepterar symboler för kvinnoförtryck. Fördelar och nackdelar väger mot varandra.

Vad blir nästa steg? Att förbjuda vissa typer av kepsar, läpstift, säckiga byxor, skit under naglarna eller varför inte åsikter?

Det är lite som att säga: Här har vi demokrati minsann men den ska vara på våra villkor.

Att det kan få konsekvenser för den som bär slöja ser jag som individens problem. Det kan bli svårigheter i vissa arbeten men då får den individ som beslutat sig för slöja ta den kostnaden om man säger. Ska det vara så svårt?

Vi har absolut ingenting att säga och det upptar all vår tid...
Jo, det måste jag bara få berätta. Var upp till vallen idag och trots snön har vitlöken jag satte i höstas kommit upp, likaså fjällkvannen som är godis inte bara för björnar.

Men skyll dig själv!

Jo! Jag har torskat. De tog körkortet direkt och jag har ingenting att säga till mitt försvar, jag vill inte ens försöka. Glad påsk på er då...

Sonen!

I vår släkt fyller alltid någon år hela tiden, varje vecka, år efter år. Vi skämtar om det. När vi träffas säger vi Grattis! och när vi skiljs åt säger vi förlåt. Då har vi liksom täckt in allt. Det fungerar inte med inbjudningar liksom. Man vet aldrig om det dyker upp någon på bemärkelsedagen eller inte. Det kan komma noll, det kan komma trettio. Presenter är bara för mycket.

Det är här min son kommer in. När jag kom hem från jobbet idag såg jag framför mig en snabb städning, bära ved, diska och laga mat. Doften av mat mötte mig i farstun och huset var städat, bordet dukat med tända ljus. Till kycklingen och riset hade han gjort en superb sås. Han satt på en stol med gitarren och sjöng en sång bara för mig. Det är min son det.

Klisterfilé, ja tack!

Jag äter redan korv, kassler, sylta och smörgåskinka. Min dotter, vegetalibanen, äter korv och biff som inte innehåller ett spår av kött. Om jag vore tidningsredaktör för en av allarmisternas tidningar skulle jag kanske ha en annan uppfattning.

När vi ändå är igång, vad sägs om följande meny? Stengolvsmarinerad, ommald köttfärs med fuskfilé och krossad potatis! Hur låter det på franska? Någon som kan hjälpa till här?

Katastrof, skandal, se upp för vargen!

Sitter i bilen på väg hem från Edsbyn. Radion ropar åter igen "Se upp för vargen". Det verkar vara viktigt för media att varje nyhetssändning inleds med kraftord som katastrof, kris, skandal eller andra förstärkande attribut. Det är som predikaren sa för flera tusen år sedan: Inget nytt under solen.

Radion skrek: KLASS 2-varning!!! Tittade ut genom vindrutan på bilen och undrade vad som var skillnaden idag jämfört med alla andra vintrar jag kört bil mitt i vintern. Det snöade, javisst. Det brukar göra det på vintern. Det gick inte att ligga på maxfart, det brukar vara så när vägarna är oplogade. Men vad var det nya, det exeptionella som fått media att alarmera? Det kanske var i skåne eller i Stockholm, vad vet jag.

Konstaterade att det är vackert när snön lägger sitt puder på landskapet och det är hög tid att planera för nästa vinters vedförråd.

Heliga kor inte bara i Indien.

Vill slå ett slag för en av Aftonbladets kolumnister idag.
"Och förresten
... lät Diskrimineringsombuds- mannen i söndags meddela att hon tänker inleda en offensiv för att samer ska ges än mer omfattande särskilda rättigheter.

En statlig myndighet som är till för att alla ska behandlas lika, tänker alltså driva politisk kampanj mot staten för att den ska behandla en viss grupp på ett alldeles särskilt sätt.

Det vore bättre att göra tvärtom och ge alla samma rättigheter. Man kunde börja med att upphäva det som i praktiken är ett förbud mot renskötsel för andra än samer."

Johan Hakelius trampar runt i folkhemsdammen med storstövlarna på. Han drar sig inte ens för kritik av folkhemmets allra dåligaste samvete, nämligen samerna. De huserar tämligen fritt på en tredjedel av landets yta. Ni som kan och vill kan även lyssna på sommarprataren Sverre Sjölanders inslag i Sommarprogrammet där även han klafsar fram i storstövlarna rörande frågan om vargar och samerna.

Finanskrisen

Och så var det den rika turisten som klev in på hotellet i en liten by. Hon lägger 1 000 kronor i receptionen och går för att ta en titt på rummen.
Hotelldirektören tar omedelbart med sig tusenlappen till slaktaren och betalar sin skuld.
Slaktaren går med pengarna till bonden och betalar sin skuld. Bonden tar sedeln till bensinmacken och betalar för bränslet han har tankat på kredit.
Mackägaren går till ortens prostituerade och betalar sin skuld på
1 000 kronor.
Hon går till hotellet och betalar tusenlappen hon är skyldig för rummet hon hyrt för sin verksamhet.
Hotelldirektören lägger tillbaka sedeln på disken.
Turisten kommer tillbaka till receptionen. Hon gillade inget av rummen och tar tillbaka sina 1 000 kronor.
Ingen har alltså tjänat ett enda öre.
Men hela byn är skuldfri och alla ser framtiden an med tillförsikt!
Ungefär så här kommer finanskrisen att sluta…