Ser ett program, vetenskapens värld, där Lasse Berg, journalist och sommarpratare, står för speakerrösten. Han ställer oss inför ett dilemma: är människan ond eller god?
Ett evigt dilemma kan tyckas och han gör ett intressant program baserat på lång erfarenhet och många kontakter med ledande vetenskapsmän inom ämnet. Är vi aggressiva till vår natur likt våra släktingar aporna?
Han har levt med sanfolket i Kalahari i mer än tio år. Hans slutsats är, för att göra en lång historia kort, att det är vänligheten som urskiljer människan från andra arter, förmågan att lösa konflikter och samarbeta.
Vår upprätta gång, våra små hörntänder och, hör upp nu alla kvinnor, förmågan att bära med sig mer än vad som kan rymmas i händerna. Med andra ord: handväskan. Händerna fria och mat i väskan så att det räcker för fler än mig gör att det blir tid över för socialt interagerande. Där utvecklas människan, det sociala tänkandet och inte minst uppkomsten av det symboliska tänkandet.
Männen tar del i uppfostran av barnen till skillnad från förhållandet hos schimpansen och en annan föregångare, bonobon. Förmågan att osjälviskt dela med sig och att bjuda in andra i gemenskapen skiljer oss från andra djur.
Min egen slutsats: ibland, men inte alltid, beter vi
oss som apor.
Tack och hej, leverpastej!
2 kommentarer:
Ja, just det. Vänlighet, omsorg och förmågan att förstå att vi alla är lika när det kommer till kritan, är lika med mänsklighet. Allt annat är primitivt.
God jul!
Sen är vi inte alltid världsbäst på det.
Skicka en kommentar