måndag 1 augusti 2011

Forskning och framsteg!

Då jag är mycket nyfiken läser jag gärna forskarrapporter och tar del av nya undersökningar som bekräftar eller dementerar "sanningar". Jag har fått klart för mig hur det går till, hur man går till väga vid dessa undersökningar så därför presenterar jag idag en egen undersökning med slutsatser jag hoppas skall väcka uppmärksamhet i omvärlden.

Våra stora rovdjur, bl.a. varg och björn, försvann från Sverige under 1800-talet och sågs som en marginell företeelse fram till 1960-talets slut. Min undersökning har visat att dessa rovdjurs försvinnande sker i samband med en nyhet hos människorna, nämligen införandet av ett nytt instrument kallat dragspel, dragharmonika, fattigmansorgel mm. Kärt barn har många namn.

Uppfinningen kom runt 1830-talet men spred sig till folket på våra breddgrader först efter 1850-talet. Runt 1880 kan det anses som att björnen levde endast i avlägsna trakter i det inre av lappland. Vargen skulle ta ytterligare några år på sig att bita sig kvar.

Vid en noggrann kontroll av antalet importerade dragspel till landet ser man tydlig att när antalet ökar motsvaras det av en minskning av antalet rovdjur. Under 1920-talet sker en dramatisk ökning av antalet fattigmansorglar, till stor del beroende på Kalle Jularbo och poeten Dan Andersson och deras inverkan på vanligt folk. Det gav effekt på rovdjursstammen och i skolan undervisades barnen att till rovdjur räknades nästan enbart räven.

Emellertid avklingade dragspelets dragningskraft och när gammeldansen haft sin stora era fram till 1960-talet försvann instrumentet från den offentliga musikarenan.
Här kan vi tydligt se att vid 60-talets slut börjar en återgång av både björn och varg för att få en explosionsartad ökning under 1990-talet, då dragspelet får anses som utrotningshotat.

Mina egna evidensbaserade undersökningar ger vid handen att de tillfällen jag tar fram bälgaspelet uppe i skogen vid min stuga, då händer det aldrig att jag ser något stort rovdjur. De tillfällen jag stött ihop med varg och björn har jag aldrig haft dragspelet ens i närheten. Till och med en av katterna drar som en avlöning till skogen bara jag lägger min hand på spelet. Den andra katten räknas inte och får anses som omusikalisk då hon stannar kvar och inte sällan lägger sig vid min fot och spinner.

Sålunda kan vi dra följande slutsats: Vill vi ha en ökning av rovdjursstammen behöver vi minska antalet dragspelande skogsromantiker i hela landet eller åtminstone i de delar där vi önskar se en tillväxt. I Stockholm, Malmö och Göteborg kan det vara tvärtom så att det bör uppmuntras till spelande då rovdjur inte är önskvärda i dessa områden.

Dagens mening: Fler dragspelare till Stockholm!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant forskning!

maria sa...

Ha ha ha, det här var den bästa forskning jag har läst på länge:)

Nybogubben sa...

Visst ser han ut som en ukrainsk tunnelbanedragspelare!