Hälge lever!

Det är sjätte gången han kommer och hälsar på nu, min kompis i skogen. Han har fått små horn men verkar lika kontaktsökande som tidigare. I fredags stod hans mor vid vändplanen med två färska, bruna kalvar. Livet går vidare...

Mammor kan vara grymma...

Kan du se älgkalven? Så här års stöter älgkon bort fjolårskalven för att ta hand om den eller de nya kalvarna. Det är lika varje år då dessa förvirrade tonåringar far runt i skogarna och beter sig som olyckliga, kontaktsökande existenser. Jag tycker synd om dem och de berör mig. Just denna fjolårskalv har jag stött på tre gånger på tre dagar och jag har talat till honom som om han förstod. Ibland tror jag det. Bland annat sa jag att jag tycker synd om honom och att jag kommer att beskydda honom om han håller sig nära mig... Han verkar förstå.

Döttrar och fäder.

När jag kom till jobbet i morse stod en vacker, vit ros i en vas. Meddelandet: "Grattis till körkortet. Nu är du så gott som vuxen! Anna Sara."
Det är min dotter det.

DEN DUBBLA MORALEN

Det är många diskussioner nu kring frågan om aktiv dödshjälp i samband med att Kim fått svar av socialstyrelsen i frågan om en patient inte vill ha en livsuppehållande behandling så skall läkaren respektera detta.

Det är inget konstigt med det egentligen i individualismens tidevarv. Det som blir konstigt är hur tydligt det blir att aktiv dödshjälp är något alla beslutande instanser är överens om att vi inte ska ha, samtidigt som vården dagligen, det vågar jag påstå, medvetet, aktivt om man så vill, påskyndar dödsförloppet för äldre människor eller åtminstone inte gör vad man kan för att uppehålla livet. Har egna erfarenheter här. Det förekommer att äldre svälts till döds med hänvisning till de egna valen, individens val ni vet.

Anna, som har en spännande blogg, försöker föra ett krig i den förvirrade debatten men hon får inte mycket medhåll då denna fråga berör ett område av existentialismen som vi valt att skuffa undan och hyscha om under lång tid, kanske all tid.

Vi är dömda till frihet, säger Sartre. Vi lever i en absurd värld, utan några inneboende normer och värderingar. Vi kan aldrig förlita oss på någon regelbok om hur vi ska handla, utan alla värden är mänskliga uppfinningar och därmed varken sanna eller eviga. Därför måste vi själv uppfinna vår moral och handla efter den. Varje situation vi befinner oss i är en ny situation och vi kan aldrig tillämpa samma moral på alla situationer.

En del av Heideggers filosofi rör sig kring ångesten och döden, vilka enligt honom, inte är psykologiska eller biologiska tillfälligheter utan nödvändiga element i tillvarons struktur. Basen i människans verkliga existens är ångest och död, de bägge betingar varandra. Den oegentliga existensen – estetens, studentens, politikerns, tidningsläsarens – innebär en flykt bort från den verkliga existensen, då man går in i en roll där dessa faktorer (ångest- och dödsupplevelsen) inte existerar. Om inte de starkaste känslorna får komma fram, så undviker man lyckan, lyckan kan endast existera då man känt djup sorg eller ångest tidigare.

Många ser existentialismen som ett utslag av den rotlöshet som fanns i Europa efter kriget. Människor hade förlorat alla sina värden och kunde inte finna någon tröst, de hade känt ångesten och levt i det absurda kriget. Därför drogs de till existentialismen. Men frågorna om rotlösheten, ångesten och ansvaret är ännu aktuella. Det finns därför mycket att hämta ur Sartre än idag.

Det blir förvirrat i debatten då vi i vår tid inte riktigt vet vilka värden som gäller idag. Jag påstår alltså att vi är förvirrade och översköljda av information, som vi älskar att få, men som vi inte riktigt lärt oss att hantera ännu.

Anna är modig tycker jag. Hennes texter vänder upp och ner på debatten och avslöjar vår förvirring. För det är hon värd alla vårens blommor.

”Sluta spela tv-spel”

Jag har inte många käpphästar men några. En är: om något inte fungerar, gör något annat. Om något fungerar gör mer av det.

Låter enkelt va? Idag kommer den väl till pass när Littorin dundrar ut sina lösningar på samhällsproblemen. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) vill öka trycket på unga som driver omkring utan att varken jobba eller plugga. Här skjuter man lika mycket fel som när man tror att arbetstillfällen blir fler om man ökar kraven på de arbetslösa.

I landet "over there" har man redan försökt med detta. Där är det hart när omöjligt att få hjälp med försörjningen av samhället och mitt påstående blir att just detta starkt bidrar till att USA ligger i topp vad gäller kriminalitet. Kan man inte försörja sig på det ena sättet, försörjer man sig på det andra sättet och jag vet inte vilket som blir billigast för samhället i längden.

Min lösning är att göra tvärtom. När samhället åtar sig att hjälpa till med försörjningen skulle man kunna tänka sig att det även innebär ett krav på exempelvis kommunen att skaffa sig insyn i personens liv. Så gör man när det gäller frågan om varför Jeppe super. Fråga vad det är som gör att personen inte fixar att skaffa jobb på egen hand och gå in med stöttning på vägen till egen försörjning. Jag pratar om sann omsorg här och ja, jag vet att det är en bristvara. Människor ställer sig sällan utanför samhällsgemenskapen frivilligt, det finns oftast en orsak till utanförskap. Eller har jag fel? Borde inte samhällsapparaten vara till för sina medborgare och inte tvärtom? Att soc utvecklas till något annat än en tillknäppt organisation som fylls av rädsla för de individer man är satt att hjälpa och där våld och hot blivit vardag? Jag bara frågar...

Vive la revolution!

Märkligt att det land som utmärkt sig mer än något annat för frihet, jämlikhet och broderskap nu är på väg att införa slöjförbud. I Frankrike har president Nicolas Sarkozy lagt fram ett förslag som innebär ett totalförbud mot heltäckande slöjor. Liknande funderingar finns i Danmark, Belgien och Holland.

Lagstiftning är ett populistiskt försök att möta opinionens krav på att stoppa spridningen av muslimsk fundamentalism i Europa. Att tillåta slöjorna kan också ses som att Europas demokratiska samhällen accepterar symboler för kvinnoförtryck. Fördelar och nackdelar väger mot varandra.

Vad blir nästa steg? Att förbjuda vissa typer av kepsar, läpstift, säckiga byxor, skit under naglarna eller varför inte åsikter?

Det är lite som att säga: Här har vi demokrati minsann men den ska vara på våra villkor.

Att det kan få konsekvenser för den som bär slöja ser jag som individens problem. Det kan bli svårigheter i vissa arbeten men då får den individ som beslutat sig för slöja ta den kostnaden om man säger. Ska det vara så svårt?

Vi har absolut ingenting att säga och det upptar all vår tid...
Jo, det måste jag bara få berätta. Var upp till vallen idag och trots snön har vitlöken jag satte i höstas kommit upp, likaså fjällkvannen som är godis inte bara för björnar.

Men skyll dig själv!

Jo! Jag har torskat. De tog körkortet direkt och jag har ingenting att säga till mitt försvar, jag vill inte ens försöka. Glad påsk på er då...

Sonen!

I vår släkt fyller alltid någon år hela tiden, varje vecka, år efter år. Vi skämtar om det. När vi träffas säger vi Grattis! och när vi skiljs åt säger vi förlåt. Då har vi liksom täckt in allt. Det fungerar inte med inbjudningar liksom. Man vet aldrig om det dyker upp någon på bemärkelsedagen eller inte. Det kan komma noll, det kan komma trettio. Presenter är bara för mycket.

Det är här min son kommer in. När jag kom hem från jobbet idag såg jag framför mig en snabb städning, bära ved, diska och laga mat. Doften av mat mötte mig i farstun och huset var städat, bordet dukat med tända ljus. Till kycklingen och riset hade han gjort en superb sås. Han satt på en stol med gitarren och sjöng en sång bara för mig. Det är min son det.

Klisterfilé, ja tack!

Jag äter redan korv, kassler, sylta och smörgåskinka. Min dotter, vegetalibanen, äter korv och biff som inte innehåller ett spår av kött. Om jag vore tidningsredaktör för en av allarmisternas tidningar skulle jag kanske ha en annan uppfattning.

När vi ändå är igång, vad sägs om följande meny? Stengolvsmarinerad, ommald köttfärs med fuskfilé och krossad potatis! Hur låter det på franska? Någon som kan hjälpa till här?

Katastrof, skandal, se upp för vargen!

Sitter i bilen på väg hem från Edsbyn. Radion ropar åter igen "Se upp för vargen". Det verkar vara viktigt för media att varje nyhetssändning inleds med kraftord som katastrof, kris, skandal eller andra förstärkande attribut. Det är som predikaren sa för flera tusen år sedan: Inget nytt under solen.

Radion skrek: KLASS 2-varning!!! Tittade ut genom vindrutan på bilen och undrade vad som var skillnaden idag jämfört med alla andra vintrar jag kört bil mitt i vintern. Det snöade, javisst. Det brukar göra det på vintern. Det gick inte att ligga på maxfart, det brukar vara så när vägarna är oplogade. Men vad var det nya, det exeptionella som fått media att alarmera? Det kanske var i skåne eller i Stockholm, vad vet jag.

Konstaterade att det är vackert när snön lägger sitt puder på landskapet och det är hög tid att planera för nästa vinters vedförråd.

Heliga kor inte bara i Indien.

Vill slå ett slag för en av Aftonbladets kolumnister idag.
"Och förresten
... lät Diskrimineringsombuds- mannen i söndags meddela att hon tänker inleda en offensiv för att samer ska ges än mer omfattande särskilda rättigheter.

En statlig myndighet som är till för att alla ska behandlas lika, tänker alltså driva politisk kampanj mot staten för att den ska behandla en viss grupp på ett alldeles särskilt sätt.

Det vore bättre att göra tvärtom och ge alla samma rättigheter. Man kunde börja med att upphäva det som i praktiken är ett förbud mot renskötsel för andra än samer."

Johan Hakelius trampar runt i folkhemsdammen med storstövlarna på. Han drar sig inte ens för kritik av folkhemmets allra dåligaste samvete, nämligen samerna. De huserar tämligen fritt på en tredjedel av landets yta. Ni som kan och vill kan även lyssna på sommarprataren Sverre Sjölanders inslag i Sommarprogrammet där även han klafsar fram i storstövlarna rörande frågan om vargar och samerna.

Finanskrisen

Och så var det den rika turisten som klev in på hotellet i en liten by. Hon lägger 1 000 kronor i receptionen och går för att ta en titt på rummen.
Hotelldirektören tar omedelbart med sig tusenlappen till slaktaren och betalar sin skuld.
Slaktaren går med pengarna till bonden och betalar sin skuld. Bonden tar sedeln till bensinmacken och betalar för bränslet han har tankat på kredit.
Mackägaren går till ortens prostituerade och betalar sin skuld på
1 000 kronor.
Hon går till hotellet och betalar tusenlappen hon är skyldig för rummet hon hyrt för sin verksamhet.
Hotelldirektören lägger tillbaka sedeln på disken.
Turisten kommer tillbaka till receptionen. Hon gillade inget av rummen och tar tillbaka sina 1 000 kronor.
Ingen har alltså tjänat ett enda öre.
Men hela byn är skuldfri och alla ser framtiden an med tillförsikt!
Ungefär så här kommer finanskrisen att sluta…

Apmänniskan

Ser ett program, vetenskapens värld, där Lasse Berg, journalist och sommarpratare, står för speakerrösten. Han ställer oss inför ett dilemma: är människan ond eller god?

Ett evigt dilemma kan tyckas och han gör ett intressant program baserat på lång erfarenhet och många kontakter med ledande vetenskapsmän inom ämnet. Är vi aggressiva till vår natur likt våra släktingar aporna?
Han har levt med sanfolket i Kalahari i mer än tio år. Hans slutsats är, för att göra en lång historia kort, att det är vänligheten som urskiljer människan från andra arter, förmågan att lösa konflikter och samarbeta.

Vår upprätta gång, våra små hörntänder och, hör upp nu alla kvinnor, förmågan att bära med sig mer än vad som kan rymmas i händerna. Med andra ord: handväskan. Händerna fria och mat i väskan så att det räcker för fler än mig gör att det blir tid över för socialt interagerande. Där utvecklas människan, det sociala tänkandet och inte minst uppkomsten av det symboliska tänkandet.

Männen tar del i uppfostran av barnen till skillnad från förhållandet hos schimpansen och en annan föregångare, bonobon. Förmågan att osjälviskt dela med sig och att bjuda in andra i gemenskapen skiljer oss från andra djur.

Min egen slutsats: ibland, men inte alltid, beter vi
oss som apor.

Tack och hej, leverpastej!

Lilla vackra Anna!

Idag firar vi Anna, ett av de vackraste kvinnonamn jag vet. Min mor hette Anna, min dotter heter Anna, min dotterdotter heter Anna och en hel del andra läckerbönor jag känner heter Anna. Ursprung i hebreiskan med betydelsen "den benådade". Över 300 000 kvinnor heter Anna och till och med sex män bär namnet, dock inte som tilltalsnamn. Spännande tanke detta med kvinnliga andranamn på män: Fredrik Vilhelmina Reinfeldt, Karl Anna Bildt, Maud Birger Olofsson...
Grattis Anna!